Det är inte bara syrran som är nyfiken på hur det ska gå med vattenflaskorna på gymmet. Jag kan förstå det. Känner själv spänningen komma krypande. Jag har ju inte kunnat fortsätta följetongen förrän nu, med tanke på svullna mandlar och täppt näsa under ett antal dagar, men nu kan jag äntligen stilla er nyfikenhet. Fast det var ju inte en kvarglömd vattenflaska som stod där den här morgonen, utan där låg istället en mesig kulspetspenna. Dessvärre finns det inte mycket jag kan göra åt saken.
Mailkonversation om ett udda fyllekäk
11 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar