Jo visst var det Berit som vann och ingen annan.

Jag skrev i ett tidigare inlägg att Berit Jonsvik förmodligen inte vunnit tävlingen om utsmyckningen av ett sjukhus. Jag mejlade Berit om inlägget och fick ett mycket fint mejl tillbaka. Det visade sig att det var Sahlgrenska som var sjukhuset i fråga och att hon visst kammade hem uppdraget. Så var det klarlagt. Och grattis Berit i efterskott. Jag hoppas jag slipper besöka Sahlgrenska, men gör jag det ska jag kolla in utsmyckningen.

Åskmaskinen.

Ja just det. Jag kollade ju in utställningen Åskmaskinen också på Galleri Konstepidemin. En samlingsutställning med Lo Caidahl, Odd Fredrik Heiberg och Martin Larsson. Exakt ja. I princip ja. Samma Martin och samma utställning, i princip, som jag såg på Tillt.

Martins bilder gör sig perfekt i kontrast till Los videokonst och Odd Fredriks skränande skulpturer. (Jag fick veta att en tidigare besökare tyckte precis tvärtemot, vilket bara bekräftar min känsla och iakttagelse.)


Utställningen håller på till den trettonde december så än har ni ett par veckor på er. Tänk bara på att gallerier inte brukar ha öppet på måndagar, och så inte heller Galleri Konstepidemin.


Öppet från tolv till sjutton på tisdagar till torsdagar och tolv till sexton på fredagar till söndagar. Något mer ni vill veta?

Fick jag gjort det jag tänkt mig i helgen?

Hur gick det då med den där "Att-göra-listan" som jag hade i helgen. Jag förstår att alla undrar. Om jag väljer att uttrycka mig så här. Bara för att man gör en lista så innebär det ju inte att man nödvändigtvis måste följa den slaviskt. Nä, lite flex i livet måste man ändå unna sig. Så här gick det i alla fall:

1) Äta god frukost. Nä det blev inte någon särskilt god frukost tyvärr.
2) Kolla in "Sketches for a universe" med Maja Droetto på Galleri Box. Jajamensan.
3) Jobba med formgivningen av boken "Halländska gårdsbutiker & Kaféer". Riktigt mycket fick jag gjort. Väldigt nöjd med helgens insats.
4) Jobba med formgivningen av Hendrik Zeitlers kommande fotobok. Öppnade upp dokumentet. Det var allt.
5) Gå på Konstepidemins julmarknad. Jodå.
6) Gå på Cecilia Nilssons invigning av hennes studio på Sveagatan 12. Jag var där en stund. Pinsamt nog glömde jag köpa med mig en blomma.
7) Äta en god brunch. God å god. Amerikanskt. På Egg & Milk.
8) Dricka ett glas rött. Två glas blev det allt.
9) Gå en promenad. Hela vägen in till stan och hem igen. Både på lördagen och söndagen.
10) Somna utan att ställa väckarklockan. Jepp!

Dessutom drack jag årets första glögg. Lite för söt, men god.

Öppen ateljé hos Berit Jonsvik.

Jag passade på att titta in hos konstnären Berit Jonsvik också. Ett namn som klingar bekant, men som jag inte riktigt kan sätta fingret på varifrån. Kanske äger jag ett grafiskt blad. Jag vet inte.

Berit är en dam i sina bästa år. Till skillnad från alla hennes manliga konstnärkollegor som mannen som älskar änglar och hästar och Nils Ramhöj har hon det snyggt, ordnat och välstädat i sin ateljé. Ja, man behöver inte leva i kaos för att göra bra konst. Berit skulpterar och gör grafik. I ateljén fanns också en modell över ett offentligt uppdrag på ett sjukhus, som jag anar att hon inte fick. Men tanken hon hade såg spännande ut.

För mig var det fifty-fifty beträffande mina känslor för hennes konst. Flera av skulpturerna skulle jag aldrig låta komma innanför mina väggar, medans andra skulle jag gärna ha stående på en bokhylla.

En serie hon kallat Tokyo Harajuku med nio olika fotoetsningar gillade jag skarp. Framförallt den som heter Kimono girl. Det är inte alls omöjligt att jag tar mig en sväng förbi igen och gör en liten investering.

Igår träffade jag på Sören, silversmeden.

Jag vet precis hur det kan va. Man tänker att man ska ta sig dit någon dag, men så blir det ändå inte av. Det ju inte så att man hamnar uppe på berget av en slump. Nä. Antingen bestämmer man sig för att besöka Konstepidemin och bara gör det, eller så missar man möjligheten att uppleva den alldeles speciella atmosfär som området definitivt har.

Själv har jag besökt epidemin vid ett flertal tillfällen. Hälsat på fotograf Peter Boström, som jag inte vet om han fortfarande har kvar sin lokal där, lunchat med CH flera gånger och varit på rysk fest. Men aldrig har jag tittat in till någon konstnär eller konsthantverkare. Dåligt.

Men igår hände det. Just den här helgen hade nämligen princip samtliga konstnärer som håller till däruppe öppet hus. Jag tittade först in hos en man som skulpterar änglar, eller "mina flickor" som han kallar dem och hästar som han borrar maskliknande hål i. Änglarna föll mig inte alls på läppen. Antingen så upplevdes de väldigt flickiga eller religiösa. Inte min stil alls. Men några av hästarna, framförallt de svarta utan en massa hål, gillade jag på något vis.

Jag lämnade ändå ganska snabb mannen med fäbless för änglar och hästar och trillade istället in till silversmeden Sören. En mycket trevlig man skulle det visa sig som även undervisar på någon skola jag inte minns namnet på.

Sören Hellqvist som hans fullständiga namn är, om man inte räknar med eventuella mellannamn, verkar ha gått i gång rejält på materialet titan. Han berättade att för honom är processen det viktigaste och inte resultatet. När han väl är färdig med viss formgivning lämnar han snabbt den tillförmån för en ny. Ofta leder en form till en annan.

Bilderna du ser föreställer ringar i titan och silver. Har för mig att det även fanns något guldinslag på någon. Priset ligger på ungefär femtonhundra svenska riksdaler och uppåt. Jag gillade speciellt en ring skarpt, så kanske slår jag till.

Vem har bordet?

Tog en sväng upp till Konstepidemin tidigare idag. Fick se en hel del rätt fina grejer, vilket faktiskt överraskade mig något. Öppet hus och julmarknad brukar inte vara synonymt med god konst. Kommer ett par inlägg inom snar framtid. Fick se en lapp som hängde i en typ av passage också. Det känns som Stefan, han som har skrivit lappen, är väldigt angelägen om att få tillbaka sitt bord. Så du som har det, lämna tillbaka det genast är du snäll.

Grattis Cecilia till din nya studio.

Cecilia Nilsson har låtit sin stora dröm gå i uppfyllelse på Sveagatan 12. I den lilla lokalen har hon numera ateljé och eget galleri med sina konstverk. Numera trycker hon mestadels på plexiglas, emaljerade ytor och textil. Just nu jobbar hon med en konceptuell utställning med egna tolkningar av klassiska vinylomslag. Ska bli spännande att se.

Maja Droetto är en konstnär med stor potential.

Faktum med så passerade jag galleriet redan i fredags. Då var det stängt, men genom fönstret fick jag en försmak av vad jag skulle få uppleva dagen efter.

Maja Droetto är från Göteborg och är utbildad till scenograf på Central Saint Martins i London. Nu är hon tillbaka på hemmaplan och ställer ut två installationer på Galleri Box. Utställningen har hon kallat Sketches for a universe.

I det som jag ser som det huvudsakliga verket, har hon låtit rummet få bli ett enda stort kaleidoskop. Och visst känns det som att du kliver in i ett kaotiskt universum. Det är rätt mäktigt faktiskt. Dessutom gillar jag det grafiska intrycket jag får.

Konstverket består av 42 bollar och 177 rör som är fästa i fisketrådar som är spända mot väggar och tak. På golvet är det ett rött kryss. Hittar du exakt rätt vinkel lägger sig bollarna och rören tillrätta i ett kaleidoskopiskt mönster. Det är säkert en mäktig upplevelse för den som lyckas hitta den exakta vinkel, men för mig gillar jag mest kaoset som skapas.

Konstverket på andra våningen kommer inte helt till sin rätt. Jag hade oturen att just under tiden som jag var där, var det under en mindre reparation. (Jag fick förresten för mig att det var konstnärens pappa som var där med skruvmejseln.) Fast jag tror inte att min upplevelse hade förändrats nämnvärt om det varit i perfekt skick. Rummet är för litet för konstverket. Jag skulle velat haft mer rymd kring det. Hade dessutom rummer varit mörkt tror jag också att effekten blivit större. Jag kan se vad hon är ute efter, men konstverket når mig inte.

Nu när jag skulle till att skriva det här inlägget surfade jag in på Maja Droettos hemsida, vilket jag rekommenderar dig att också göra. När jag ser hennes tidigare verk infinner sig en känsla att Sketches for a universe inte tagit henne hela vägen till toppen. Jag hade verkligen velat se några av hennes tidigare verk live.

Ett inlägg i sista minuten.

Klockan är tio i tolv och jag inser plötsligt att jag inte gjort ett endaste inlägg denna dag. Det går ju inte för sig. Har suttit med formgivningen av boken "Halländska gårdsbutiker & kaféer" hela dagen, med undantag för en runda i Linné och Haga då jag tittade förbi Cecilias nya studio och sedan även Galleri Box. Inlägg om det senare kommer. Stannade också till på Hemma Hos för två glas rött.

Rock Art.

Shit! Det är ju sista helgen för Revolver Art Gallery också! Hur sjutton ska jag hinna med? Här gäller det att prioritera tycks det.