onsdag 3 februari 2010

Brothers.

Jag stötte på Andreas på vägen hem från filmen. Jag hade just sett Brothers på Draken och hade inte kommit så långt på min väg mot hållplatsen. Jag fick, efter att högt ropat hans namn, springa i fatt honom, de blott meterna det rörde sig om. Hans fokus var tveklöst festivaltältet. "Har du sett den danska Brothers", sa han efter att jag berättat vilken film jag sett. "Nä", svarade jag, "jag visste inte att det var gjord en tidigare dansk film på samma manus". "Den är riktigt bra", svarade han. "Den här var bra men väldigt amerikansk", sa jag, "fast producenten (korrat efter påpekande) är isländsk". " Jag vet", sa Andreas.

Vi tog en öl i tältet. Andreas pröjsade. Sedan tog jag vagnen hem.

3 kommentarer:

  1. Eller irländsk.
    /Andreas

    SvaraRadera
  2. Ha ha ... irländsk är regissören, men producenten är isländsk - Joni Sighvatsson.

    SvaraRadera
  3. Såg ej den "amerikanska" men sett Susanna Biers version, den är inte alls bra ju. Inte om man jämför med mången annan ofta så hiskeligt enkel och bra, drama från danskarna. Bröder känns inte så äkta, inte så välregisserad och trovärdig alltid? Efter bröllopet är bättre tycker jag men även den har skavanker i spelet. Bitvis. Och alla Susanna Biers filmer osar Amerikat när det komemr till dramaturgin och val av berättarkomponenter och annat. T.ex. känns det lite väl gulligt och sentimentalt att Mads Mikkelsens karaktär jobbar med små kids som läkare i Indien men men det funkar ju. Jag gillar amerikansk film. När den är som bäst. Kan man göra annat uppväxt med den ;-)
    /L

    SvaraRadera