Recension av Storslam i Los Angeles, Gropen och Sista kulan dödar.

Min farfar var en riktig samlare av sådant som kunde arkiveras i pärmar. Det var frimärken, exlibris (han formgav även sina egna), tidningsurklipp, vackra etiketter från burkar, flaskor och cigarrlådor. Dessutom älskade han att fotografera. Ett resultat av farfars stora kärlek för att samla och fotografera har blivit att jag nu har mängder av pärmar med fotografier från min pappas barndom och massor med tidningsurklipp från hans artistiska liv.
















Som tjugotreåring skrev fassan mängder av biorecensioner. Väldigt kul läsning. Som exempelvis från recensionen av "Sista kulan dödar" där han skriver "Jag är inte någon hatare av westernfilmer, även om denna genre inte hör till mina favoritområden. Det är således inte av detta skäl, som jag reagerar negativt, utan enbart av den anledning att filmen saknar kvalitet.". (Lägg även märke till korrekturändringarna farfar gjort med blå kulspetspenna.) För mig är det extra komiskt eftersom vi sett ett oändligt antal westernfilmer tillsammans på dansk tv och han då alltid hävdat att Clintan är en riktig actionhjälte. Ofta skickade han iväg mig till videobutiken med kommentaren "hyr våld". Kom jag tillbaka med en modern actionfilm under armen mumlade han de senare åren "Jasså ... har du hyrt en film i klass med trettonde krigaren?". "Den 13:e krigaren" är en film från 99 med Antonio Banderas som jag inte rekommenderar någon att se. Jag hade velat läsa fassans recension av den filmen.

(Klicka på bilden för att förstora den. Recensionerna blir något lättare att läsa då.)