Han är rätt bra ändå, den där Schyffert.

Var det någon som såg Landet Brunsås i förrgår? Jag gjorde det inte. Jag vet inte vad det är, men jag blir inte särskilt nyfiken längre när Schyffert är i farten. Även om hans monolog i form av ett försvarstal på China Teatern, som också sändes i SVT, var riktigt bra. Det måste jag medge. Annat var det förr. Med Knesset, Hassan och Whale. Och Killinggänget så klart. På Berns. I manegen med Glenn Killing. På TV med NileCity 105,6 och Percy Tårar. Fyra små filmer. Gunna Rehlin – En liten film om att göra någon illa. Ben & Gunnar – En liten film om manlig vänskap. På sista versen – En liten film om döden. Torsk på Tallinn – En liten film om ensamhet. Och den fantastiska Fyra nyanser av brunt.



Därför blev jag synnerligen överraskad av hans fantastiska stand up på RAW Comedy Club, som sänds på femman. Hans inledning när han skjuter lite från höften och häcklar Härnösand och sedan på ett otroligt raffinerat lyckas väva in det i numret är inget annat än briljant. Jag tillhör väl dom, får jag väl erkänna, som alltid hävdat att Schyffert till största delen levt på att knyta till sig mer begåvade människor och rida på deras talang. Därför vill jag här och nu, den 22 januari 2010, krypa till korset. Henrik Schyffert klarar sig rätt bra på egen hand. Och till er som hävdar motsatsen, gör det bättre själv då.