Walt är en fördomsfull och bitter krigsveteran från koreakriget, som numera är pensionerad. I filmens inledning ser vi honom på begravningen av hans fru. Hans enda sanna vän är numera en hund och hans allra käraste ägodel är en Gran Torino.
Walt är missnöjd med det mesta och vill bara bli lämnad ifred. Relationen till sönerna och deras familjer är dålig. Till granne har han en invandrarfamilj från Sydostasien som han inte har mycket till övers för. Han tillbringar dagarna med att sitta på verandan och muttra, klippa gräsmattan med handjagare (och muttra) eller reparera allehanda prylar i garaget (och muttra). Regelbundet går han till frisören, lika mycket för att slänga käft med barberaren som för att fixa till frisyren.
När han ertappar grannsonen med att försöka stjäla hans käraste ägodel, blir det början till en helomvändning i Walts liv. Jag tänker inte berätta mer om filmens handling, för det är ju trist för er som ännu inte sett den. För se den tycker jag att man ska göra. Det är en bra bit underhållning för en tråkig måndagkväll. Däremot uppfyllde den in inte mina högt ställda förväntningar.
Mitt betyg på filmen blir inte mer än tre handklapp plus en extra handklapp. Denna extra handklapp får den asiatiska gamla damen från klippet ovan.
Gran Torino hade varit en film i fassans smak. Å andra sidan säger inte det så mycket om kvaliteten på filmen, eftersom alla filmer med Clintan i huvudrollen var lysande enligt fassan. Humor är att jag filmat filmklippen med min mobilkamera. Precis som jag gjorde när jag var liten grabb och kopierade av kassettband genom att ställa två bandspelare mot varandra. Kvaliteten blir usel, men det är ett underbart analogt tillvägagångssätt. Detta nämnt enbart som parentes.
Inlägg
kan bara hålla med, clintan är lysande precis som filmen...fan j du verkar ha hittat ditt forum...din blogg är den ende jag följer...träffade aldrig din fassa men lär på nåt sätt känna honom så här, coolt / ekström
SvaraRaderafassan har rätt.
SvaraRaderaS-E (un Kuti)