
Saltarvets permanenta utställning är inte så enormt stor, men kvaliteten är hög och varierad. Det är den tidigare konstkritikern Mårten Castenfors, numera chef för Liljevalchs, som valt ut verken och det är uteslutande modern svensk och nordisk samtidskonst som gäller. Det är verk av bland andra Karin Mamma Andersson, Bianca Maria Barmen, Ernst Billgren, Miriam Bäckström, Johanna Karlsson, Karin Wikström och Dan Wolgers. Sedan några år tillbaka är Saltarvet även bas för Lena Cronqvists privata samling med egna verk från 60-talet fram till idag. Fram till den 16 augsti pågår även en separat utställning med målningar och teckningar av Maria Hall.

En stor del av upplevelsen är faktiskt själva byggnaden. Den känns faktiskt som lokalerna är ritade efter Cronqvists konstverk. Målningarna får stora väggytor. Lanterninerna skapar rymd och släpper in ljus från taket. Genom stora fönster skiftar landskapet, beroende på årstid, bakom de medvetet utställda skulpturerna och jag kommer osökt att tänka på Lousiana och Giacometti.

Lena Cronqvist

Lena Cronqvist

Lena Cronqvist

Lena Cronqvist

Lena Cronqvist

Lena Cronqvist

Lena Cronqvist

Lena Cronqvist

Dan Wolgers

Karin Mamma Andersson

Johanna Karlsson

Maria Hall
Och så till recensionen av besöket på Saltarvet. Att enbart ta sig till Fiskebäckskil för att kolla in konsthallen kanske jag inte skulle rekommendera någon som har ett svalare intresse för konst och konstutställningar. Jag tror att många skulle bli besvikna då. Saltarvet är inte ett värdigt alternativ till en dagsutflykt till Louisiana. Men om du ändå tänkt dig besöka Fiskebäckskil, eller kanske rent av redan befinner dig i närheten, är konsthallen verkligen värd ett besök.
Jag kan ändå inte ge ett besök på Saltarvet högre betyg än två handklapp, om än starka. Lite lågt kan tyckas, men upplevelsen väger inte upp det knöliga att ta sig dit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar