Joakim stod och tryckte intill stenmuren som delar Lasarettsgatan i två delar. I ena handen höll han en palett, i andra en tunn pensel. Jag känner inte Joakim, men vi växlade ändå några ord.
Jag hade två bastanta män vi min sida i form av Håkan och Nusse så jag kände mig aldrig rädd. Varför jag nu skulle göra det. Joakim verkar vara en mycket sympatisk kille. Konstnär dessutom.
Under ett antal dagar har Joakim tillfälligt ockuperat Kungsgatan–Lasarettsgatan för en performance. Konstprojektet ingår i SEAS Göteborg och Alingsås som pågår fram till på lördag.
Med sin pensel och lite färg lockar han fram bilder ur stenmuren.
Så nästa gång du i maklig takt flanerar Kungsgatan fram, till eller från Järntorget, stanna till vid stenmuren som löper upp mot Norra Liden en stund. Betrakta den i några minuter och plötsligt växer den ena bilden efter den andra fram ur stenblocken.
Inlägg
Den där grejen introducerade jag och Nusse i slutet på 70-talet, första giget var när LL:livs premiäröppnade ute vid Wieselgrensplatsen, jag målade en överlycklig barnfamilj med fylld kundvagn, Nusse, ja, han skissade upp en Mambakondom och skrev ngt i stil med "Inget river så gott som en Mamba". Efter det fick vi hålla jävligt låg profil ända ut i grossistleden.
SvaraRadera