Tisdag morgon.

Det gick så in åt helsike bra att träna idag. Jag kände det redan på vägen till gymmet att det skulle gå bra. Jag var utvilad. Somnade runt tio med en bok över snoken. Hade en märklig dröm, som jag inte minns nu så här i efterhand. Men som vanligt upprepades händelser om och om igen. Jag vaknade i alla fall utvilad. Inga onyttigheter kvällen innan.

Kvarterskrogen Usit på Sveagatan firade två år och jag var bjuden, men var så oförskämd att jag inte gick dit. Jag hade helt enkelt ingen lust. Däremot rekommenderar jag er verkligen att gå dit någon kväll om ni inte redan varit där. Mycket bra och prisvärt kök.

Som sagt var. Träningen gick lysande. Svettades som en gris. Kände mig stark. En bra start på dagen vill jag lova.

Biffen och bananen ... förlåt Kisen och Ölkaggen var där idag. Som vanligt dök de upp runt sju. Det märktes att de inte sett varandra på tre dagar. Alltså. Kisen babblade om möjligt ännu mer än vanligt. Men eftersom jag var så inne i träningen uppfattade jag inte så mycket.

Mellan raderna har jag nu förstått att de inte jobbar tillsammans. Det verkar som att Ölkaggen pluggar.

Kisen kommenterade direkt att de ändrat inställningarna på roddmaskinerna. Vilket jag upptäckte redan igår. Men höll det för mig själv. Det var ju inte så att jag vräkte ur mig, "men va faaaan, har de minska motståndet på rodden ..." Men det gjorde Kisen. Fast han uttryckte sig inte på det viset.

Jag lyckade snappa upp några fina kommentarer i alla fall. Som vanligt var det kisen som levererade, men det var Ölkaggen som stod för det roliga. Han verkar inte vara den skarpaste kniven i lådan.

En av gymmets personliga tränare brukar numera växla några ord med Polarna. Den här morgonen deklarerade Kisen högt och tydligt. "Fan, va längesen det var. Vi har inte varit här på ett tag."

Nä, just det, ni tränade ju inte i går.

Ölkaggen klev senare in till omklädningsrummet några minuter före Kisen. Väl tillsammans levererar Kisen kommentaren: "Fan, här försöker man bygga upp sig, så får man fel proteindryck ..."

Följt med den helt omotiverade kommentaren, som förmodligen byggde på ett tidigare resonemang, "Mextegel! Vem fan vill bygga med sådant? Det är fan det värsta som finns." Ölkaggen tittar frågande på Kisen. "Ehhh, mextegel?" "Ja, fan, vissa gör vad som helst för pengar."

Jag orkar inte lyssna på dem med den här morgonen. Jag pluggar i hörlurarna och lämnar Polarna åt sitt öde den här dagen.