Hej Inge från Solo. Möttes vi i hörnet vid Seven Eleven i går strax innan nio?

"Jag handlar inte på Seven Eleven!" Hur många gånger har jag inte hört Håkan säga det. Och jag säger inget om det. Det finns ingen jag känner som stödjer det små enskilda tobakshandlarna som Håkan. Jag skulle till och med drista mig till att säga att Håkan tar ett samhällsansvar som stöttar ett antal tobakshandlare i sta´n. All heder Håkan. Men så igår, någon gång på kvällen, inträffade det jag länge misstänkt. Håkan trotsar ibland sina ideal.


















Vi var på väg mot Haga. Hade tidigare på kvällen lyssnat till Fredrik Jerlovs strålande föredrag, följt av några öl på Barsidan med tidigare kollegor från Hundra. När vi precis skulle runda hörnet Västra Hamngatan – Södra Larmgatan blev Håkan förmodligen akut röksugen, men saknade cigg. "Jag ska bara smita in här", sa Håkan.

När vi kom ut från butiken var jag fortfarande i chock. Hade detta verkligen hänt? Hade Håkan brustit så gentemot mot sina ideal? Det är inte den Håkan jag känner. Jag kände mig förvirrad.

Fredrik Jerlov hade under sitt föredrag berättat om några filmidéer för Hästens sängar där huvudpersonen drömt om osannolika händelser. Hade jag i själva verket drömt alltihop? Var det kanske Leif GW Person jag i själva verket sett? Eller Inge från Solo? Dom är rätt lika. Fortfarande är jag inte säker.