måndag 7 september 2009

Stadsmuseet rockar bäst - hittills.

Jag har hittills besökt Röda Sten, Stadsmuseet och Konsthallen på biennalen. Alla platserna är väl värda ett besök, men jag måste säga att Stadsmuseet imponerar. Vilket lyft att få in Biennalens verk. Jag skulle rekommendera alla som går dit att om det finns ork kvar även kolla in en liten del av museets permanenta utställning. Det ger en oerhört skön kontrast.

video

Jag blev stående en lång stund vid William Kentridge konstverk. Han har blivit en hyllad ikon inom samtidskonsten genom sina karaktärisktiska kolteckningar och animerade filmer, läste jag mig till i broschyren. Född 55. Bor och verkar i Sydafrika.

video

What Will Come (has already come) bygger på anamorfos måleriteknik från 1600-talet som återger en förvrängd bild av dess rätta proportioner när den betraktas ur en viss vinkel. Också detta direkt snott från broschyren. Jag tyckte att jag inte kunde få till det så mycket bättre själv. He, he.

video

Jag måste ta ytterligare en sväng till Stadsmuseet inom de närmaste tio veckorna. Jag ska villigt erkänna att jag inte orkade ta till mig allt. Tittade som hastigast in i rummet till Amar Kanwars verk. Det rådde en andäktig stämning där. Videoinstallationen The Lightning Testimonies utforskar sexuellt våld i politiska konflikter på den indiska subkontinenten. Också detta snott rakt av från broschyren. För en mindre snodd upplevelse, besök Göteborgs Stadsmuseeum och Göteborgs Internationella Konstbiennal.

1 kommentar:

  1. Man kan ju undra hur han hinner med egentligen. Inte nog med jobbet, familjen och polarna. Grabben hinner smälla ihop lite konst baserad på anamorfisk måleriteknik från 1600-talet mellan akterna och dessutom lura ner kollegor och titta på skiten. Det är något fint över det hela tycker jag. Inte minst rummet med Amar Kanwars verk, den andäktiga stämningen skapas inte av någon gröngöling, det krävs en cyklonman till det, och det finns det bara en. N, the man.

    Vi hörs.

    SvaraRadera