tisdag 10 november 2009

Kisen och Kepsen. Ett inlägg trots allt.

– Tjena kustjägar'n!

Det var Kisen så klart. Kepsen verkar ha bestämt sig för att vara först på plats. Ja, av de båda polarna alltså. Han hade redan knallat på i tio minuter.

– Hallå, svarar han.
– Allt bra?
– Jodå. Du då?
– Jo för fan. Jag gick å la mig redan ni-e-o igår kväll. (Kisen får till ett nasalt uttal vid vissa bokstavskombinationer.)
– Å fan, svarar Kepsen imponerat.
– Jag gick å la mig med min iPod. Somnade runt ... (paus) ... tjugo över ti-ie.

Kepsen som antagit att Kisen somnat ungefär när han gick och la sig svarar med ett kort "jaha".

– Jag tror jag hoppar träningen på fredag. Drar till Stockholm. Behöver ett andningshål. Ska träffa brorsan.
– Ja, det är nog bra.

Jag har fått för mig att han har det lite trassligt mer flickvännen, men detta är bara ett antagande. Mitt sätt att tolka vad som sägs mellan raderna.

– Är du färdiguppvärmd? Frågar Kisen.
– Ja, men kör du. Det är bara bra att köra lite extra.

Jag hör roddmaskinen bakom mig.

– Ei-ett tusen mi-eter, flåsar Kisen fram.

Fem minuter senare har de lämnat våningsplanet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar